Att älska och att sörja ett djur

Kärlek är kärlek, oavsett vem vi älskar

För ett tag sedan hade jag ett gripande samtal med en kattägare, eller rättare sagt en före detta kattägare, som just förlorat sin älskade katt.  Katten var 20 år så det kom inte som någon överraskning. Det som överraskade henne var den enorma sorg och saknad som förlusten innebar. Det som också förvånade henne var omgivningens reaktion. Även om hon kanske inte hade förväntat sig att alla skulle förstå eller känna med henne (hon var ju själv förvånad över sin egen sorgereaktion) så hade hon ändå förväntat sig någon form av empati eller förståelse.

Att sörja en hund, en katt, en häst eller annat djur  

-Att hundägare kan sörja sina hundar verkar det finnas en viss förståelse för, men en katt verkar inte ha  riktigt samma värde och därför anses kanske sorgen inte vara lika svår, sa hon.  Kanske har hon rätt. Kanske graderar vi kärlek och sorg efter vad vi anser att den avlidne individen har för värde, eller “bör” ha för värde enligt gängse normer. Då framstår det kanske som självklart att en människa är mer älskad än en hund, en hund mer älskad än en katt, och en häst mer älskad än…eller i vilken ordning ska det egentligen vara…?

Kärlekens outgrundliga vägar

Tanken eller idén om att kärleken skulle skilja sig beroende på vem man älskar grundar sig förmodligen på en missuppfattning om vad kärlek är. Utan att försöka beskriva själva kärleken, det överlämnar jag gladeligen till de stora poeterna, så tror jag att de flesta, som har älskat,  skulle instämma i NE, Nationalencyklopedins formulering: “kärlek beskrivs av de flesta människor som en varm och intensiv känsla av ömhet, omtänksamhet och känslomässig närhet”. Och om detta beskriver kärlek så kan den naturligtvis omfatta mycket mer än bara en människa, häst, hund, katt etc. Kärleken graderar inte, den bara ÄR.

Sorg är sorg, oavsett vem vi sörjer 

Med detta sagt, så är sorg, som ju är baksidan av samma mynt, ett uttryck för avsaknad av den man älskar “Grief is just love with nowhere to go”. Och har vi en djup och innerlig relation med någon (oavsett med vem) så står vanligtvis sorgen efter en förlust i proportion till kärleken vi känt för den vi förlorat. 

Att förlora en hund

När jag skrev boken om hundägares sorg efter förlusten av en älskad hund var avsikten i första hand att berätta om hundägares sorg efter förlusten av en älskad hund. Och fortfarande vänder sig boken till hundägare men i lika hög grad till ALLA som upplevt en förlust och som vill förstå och försöka hantera den efterföljande sorgen. Men boken är i första hand en bok om kärlek – och om medmänsklig värme. Jag hoppas och tror att den kan skänka lite tröst och hjälp i en av livets svåra stunder.   Mer om boken kan du läsa här.   

Mickie Gustafson