Läxor kan leda till stress och utbrändhet hos barn och föräldrar
Hur kan det komma sig att vi, i en tid då vi ständigt talar om stress och utbrändhet, när vi vet vilka allvarliga konsekvenser stress har på oss både fysiskt och psykiskt ändå låter flera stressfaktorer ingå i barns dagliga undervisning? Läxor är en av dessa stressfaktorer som med ganska stor säkerhet bäddar för att våra barn, förr eller senare kommer att uppvisa symptom på stress och utbrändhet.
För vem finns läxorna?
Vad gör läxor för nytta över huvud taget? De som kan göra sina läxor behöver ju knappast göra dem, om man inte absolut vill att de ska ”träna” tills de garanterat blir så uttröttade och uttråkade att de tappar intresset för allt skolarbete. Och de som inte kan göra sina läxor, behöver ju hjälp med dem och vad jag vet följer ingen lärare med hem efter skoltid – de vill nog inte heller jobba övertid.
En mycket provocerande fråga är naturligtvis: hinner inte skolan förmedla avsedda kunskaper under skoltid och beror det i så fall på en brist hos skolan (en del skolor klarar det) eller på att kunskapsblocket redan är alltför stort för att barnen ska kunna hinna tillgodogöra sig det under skoltid?
Läxor innebär övertidsarbete för unga människor
Barn har redan, inom den kommunala skolan, mycket långa arbetsdagar. Att utöver detta begära att de ska ta med sig arbetet hem är på gränsen till vad många vuxna skulle tillåta från sin arbetsgivare. De flesta (förutom egna företagare som kanske kan tillägna sig andra fördelar) slutar sitt arbete när de lämnar jobbet. De har inga hemarbeten. Men barn som tillbringar cirka sju timmar på skolan (+ ev. restider) som behöver minst tio timmars sömn ska använda sin resterande dyrbara tid till att fortsätta arbeta, dessutom med arbete som skolan utser. När ska barn ägna sig åt den minst lika viktiga leken och vilan? När ska de förfina och fånga upp sina egna inre tillgångar eller begåvningar som kanske ligger på det mer praktiska planet eller det konstnärliga, musikaliska. Att lära sig leva innebär ju inte bara att vara duktig i matematik, svenska, engelska etc.
Kunskap för skolan eller för livet?
Det finns många föräldrar som tycker det känns värdefullt att få tillbringa tid tillsammans med sitt barn, att få göra saker tillsammans, delta i livets olika skeden, att tala om små vardagliga ting likväl som att närma sig de ”stora frågorna”. Det behövs inte alltid läxor för att samlas kring köksbordet för en stunds samvaro
De psykiska och även fysiologiska effekterna av att leva under så pressade skoldagar som många barn faktiskt gör idag mildras knappast av att barnen ska fortsätta ”prestationshetsen” även efter arbetstid.
Att barn lider av stressymptom i form av bland annat spänningshuvudvärk, trötthet och nedsatt immunförsvar som leder till större infektionsbenägenhet är inte ovanligt idag. Då behövs vila, avslappning och rekreation – inte mer arbete, mer stress, mer prestation.
Många barn hamnar i riskzonen just därför att de dagligen utsätts för alltför mycket stress i form av prestation och krav. Läxor är en sådan krav- och prestationsfaktor med hög stresspoäng.
Mickie Gustafson