Amning

Kort om amning

Amning eller mjölkersättning?

I vårt moderna och utvecklade samhälle är mjölkersättning en självklar del av civilisationen men är ersättning en värdig motståndare till bröstmjölken? I och med vårt deltagande i samhället följer vi också vissa strömmingar, därför är det ofta mycket fördelaktigt att försöka ha en viss öppenhet och ta del av olika åsikter och samla på sig kunskap för att kunna avgöra vad som är bäst för just er familj. Ibland finns inte valet och på grund av olika omständigheter är amning inte möjligt men detta är en förhållandevis liten procent. Mjölkersättningen har förknippats med modernitet och även i viss mån med högre klass/social status, vilket är motsägelsefullt då kvinnor med större ekonomisk frihet samt kvinnor i de högre klasserna ofta ammar i större utsträckning. Denna föreställning är förmodligen en kvarleva från förr när välbärgade mödrar inte befattade sig med amning då var det istället brukligt att ha ammor. Trots att mjölkersättning är viktig när amningen inte fungerar så är bröstmjölk fortfarande överlägsen ur många perspektiv (måste dock tillägga att mjölkersättningarna blir bättre och mer kunskap finns i ämnet, till exempel så kan getmjölksbaserad ersättning vara bättre än komjölksbaserad då denna liknar bröstmjölken mer).

Varför amning?

Helamning rekommenderas av WHO de första 6 månaderna och därefter delamning i ca två år eller längre. Bröstmjölken har en unik komposition som inte går att efterliknas då varje kvinnas bröstmjölk är unik och anpassad efter just hennes barn. Den innehåller således all näring och vätska som barnet behöver. Dessutom verkar bröstmjölken skyddande eftersom den också innehåller ämnen som stimulerar barnets immunsystem och minskar således risken för diverse infektioner. Det har också visat sig att risken för plötslig spädbarnsdöd minskar med amning samt att förstoppning är mindre förekommande hos ammande barn. Att WHO rekommenderar helamning endast 6 månader betyder inte automatiskt att ätandet ska stressas fram eller att barnet behöver stora mängder fast föda, detta kan då konkurrera ut amningen. De finns de som mer eller mindre “helammar” upp till ett år eller längre.
Det är viktigt att vara medveten om att ibland kan det ta tid för amningen att komma igång ordentligt, detta kan bero på många olika faktorer. Självklart kan det kännas jobbigt och oroligt när det finns en osäkerhet kring om barnet får i sig det det behöver men oftast är närhet och fortsatt amning den bästa stimulansen. Längst ned på sidan publiceras tips och länkar. 

Amning och prestation

Stress kan vara en faktor som kan försvåra ytterligare. Många gånger förväntar vi oss att kroppen ska ”lyda” när vi vill och bortser från omständigheter som kan göra det svårt. Precis som med exemplet i föregående avsnitt (partner/profylax) gällande erektion och en fixering på kroppens funktion oavsett situation eller övriga känslor så kan det ibland, för vissa, vara svårt att slappna av och amma om exempelvis rummet är fullt av människor . Eller om en av barnmorskorna har en fientlig attityd, eller om partnerns behov av att hålla barnet går före. Sådana situationer kan ibland skapa stress och osäkerhet vilket kan verka kontraproduktivt. Det samma gäller naturligtvis ifall hemkomsten/tiden efter förlossningen blir allt för kravfylld och stressig. Då finns en risk att kvinnan går på autopilot och kastar sig tillbaka i vardagen och de måsten som finns, detta ofta med negativ effekt på både amning och anknytning.

Reklam och andra influenser

Det kan också finnas påtryckningar och sociala influenser som kan påverka amningen negativt.
Enligt svensk lag ska reklam för mjölkersättning inte förekomma men trots detta är vi ofta redan inställda på mjölkersättningen som en fullgod konkurrent till modersmjölken. Vi kan mötas av vänners kommentarer eller se vagnar med ersättningsförpackningar på BB och beroende på vilken sjukvårdspersonal man talar med varierar inställningen till mjölkersättning. Dessutom är de allra flesta av oss påverkade av tv-serier från exempelvis USA där ersättning och flaskmatning ofta är ett faktum för moderna mödrar. Vi får en bild av att flaskmatning är modernt och enkelt men trots att amningen för vissa ibland kan vara lite klurig att reda ut i början är det enklare för både barn och föräldrar i längden. Mjölken har alltid rätt temperatur och rätt näringsinnehåll, föräldrar behöver inte bekymra sig för att bli lurade av företaget/innehållsförteckningen etc. eller oroa sig för att inte ta med sig tillräckligt med flaskor och ersättning på resor och dyl.

Att amma

En del kvinnor upplever amning som det mest naturliga som finns och vissa barn och mödrar blir snabbt ”amningsexperter”. Men det finns flera faktorer som kan skapa oro. Den största faktorn är ofta vår egen inställning. Trots att vi, rent biologiskt, är samma kvinnor som lever i och med naturen och föder och ammar våra barn så är våra hjärnor influerade av helt andra saker. Och vi matas med sådant som ofta kan vara kontraproduktivt för vår förmåga att slappna av och gå in för amningen helhjärtat. Sådant som exempelvis hög stressnivå under graviditeten påverkar vår och vår kropps förmåga att anpassa till föräldraskapet.
   Lär känna just ditt barn. Barn ammar olika, vissa sitter fast som iglar och äter långsamt medan andra exempelvis äter i korta perioder och släpper taget mycket, verkar mätta för att sedan vilja äta kort efter igen. Samma barn kan också ha olika amningsmönster beroende på ålder och omständigheter. Båda scenarier kan vara påfrestande, beroende på vilken person man är och i vilken situation. Att lära känna sitt barns amningsmönster hjälper er båda att hantera de flesta situationer bra och minskar risken för onödig stress. Ovanstående exempel kan dock också vara indikationer på att de inte får i sig tillräckligt, känner du att det gör ont att amma eller misstänker att barnet mest ligger och snuttar eller är frustrerat är detta indikationer på att barnet inte har ett bra tag.

Problem?

Jag tycker inte om att adressera problem som inte har uppstått eller problem som aldrig uppstår. Det kan snarare vara ogynnsamt att förkovra sig i diverse amningsproblem som nybliven förälder och många gånger ska problematiska amningshistorier tas med en nypa salt, tyvärr  har amning blivit en av vår tids ”problem”. Många kvinnor säger sig ha stora svårigheter att amma och menar att det inte fungerar för dem. Detta är oftast sant för en liten procent men det finns många kvinnor som inte känner sig bekväma med att amma, är rädda för att bröstens utseende ska påverkas negativt eller för att barnen ska bli för klängiga och bortskämda. Detta är däremot svårt att säga rakt ut eftersom det kan uppfattas fel, därför används argumentet att amningen inte fungerade. Precis som med anknytning så är amningen predisponerad att fungera men det kan ändå att ha en del förkunskaper som kan ge bättre förutsättningar för en lyckad start. Stress kan återigen utgöra ett hinder, känner du dig stressad och forcerad blir det svårare att tyda tidiga signaler, både de som kommer inifrån och de som kommer från barnet. Var uppmärksam på stressorer och försök att hitta en miljö/rutiner som passar dig. Försök att be om hjälp om du behöver, det kan röra sig om konkret amningshjälp av någon kunnig men också kring praktiska saker såsom hjälp att hämta saker eller hjälp med matlagning, städning etc. Låt oss bryta mönstret av att ta på oss alltför mycket ansvar kring allt praktiskt och istället se till att vi och barnen får en så stressfri start som möjligt.

 

                                                                   © 2022 Karisma Utbildning/Casandra Fujima

Länkar:

Amningshjälpen

Dr Jack Newman’s Visual Guide to Breastfeeding

Artiklar för dig som är intresserad:

Stevens, E. E., Patrick, T. E., & Pickler, R. (2009). A history of infant feeding. The Journal of perinatal education18(2), 32–39. https://doi.org/10.1624/105812409X426314

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2684040/

Heck, K. E., Braveman, P., Cubbin, C., Chávez, G. F., & Kiely, J. L. (2006). Socioeconomic status and breastfeeding initiation among California mothers. Public health reports (Washington, D.C. : 1974), 121(1), 51–59. https://doi.org/10.1177/003335490612100111

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1497787/

Skafida V. The relative importance of social class and maternal education for breast-feeding initiation. Public Health Nutr. 2009 Dec;12(12):2285-92. doi: 10.1017/S1368980009004947. Epub 2009 Feb 26. PMID: 19243673.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19243673/

Sveriges riksdag Lag (2013:1054) om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring

*fotnot

Vill peka på att följande studier är gjorda I USA och Scotland, där kvinnor i det förstnämnda landet ofta inte har möjlighet att amma, inte för att de saknar utbildning, utan för att de ofta inte har råd och möjlighet at stanna hemma den första tiden.

Avsnitt innehåll