Adolescensen

Adolescensen

När puberteten börjar sker många förändringar, fysiologiska såväl som psykologiska, på grund av den tilltagande produktionen av könshormoner. Denna process startar (oftast) någonstans emellan 8-14 års ålder.  Vikt, gener samt stress kan påverka när puberteten infinner sig. Flickor med högre vikt når pubertet tidigare än smala flickor (underviktiga och undernärda flickor blir försenade).  När det gäller gener så påverkar de gener som delas med familjemedlemmar men också de som delas inom en etnisk grupp, Afroamerikaner går tidigare in i puberteten än amerikaner med europeiskt ursprung, eller hispanoamerikaner, medan amerikaner med kinesiskt ursprung når pubertet senare. Stress kan påskynda puberteten, särskilt om stressorerna kommer från familjen eller familjesituationen, så som genom drog/alkoholberoende föräldrar, sjukdom inom familjen eller även skilsmässa.
   När processen väl startat är det inte synligt för ögat förrän de sekundära könskaraktäristiska särdragen uppstår.
Långt in i hjärnan produceras många av de hormoner som förknippas med pubertet, många av dessa följer HPA-axeln (från hypotalamus via hypofysen till binjurarna). Senare aktiveras också gonaderna/könskörtlarna (testiklar och ovarier) och följer då istället vägen: hypotalamus, hypofysen och könskörtlar (HPG-axsis). Gonadtropinfrisättande hormon (GnHR) får testiklarna, respektive ovarierna att öka i storlek samt ökar produktionen av könshormoner, dessa hormoner är testosteron hos pojkar samt östradiol hos flickor. Båda könen innehar dock en viss del kvinnligt/respektive manligt könshormon. Androgener är de manliga könshormonerna medan östrogener är de kvinnliga.
   Den hormonella förändring som följer i puberteten kan vara med och orsaka eller försvåra psykopatologi. Pojkar är under denna period mer benägna att utveckla schizofreni medan flickor är mer benägna att bli gravt deprimerade och detta tror man har hormonell orsak.

Riskbeteende hos ungdomar

De hormoner som aktiverar limbiska systemet vid pubertet kan leda till farligt beteende på grund av att emotioner blir starkare och på så vis kan övergå förståndet. Prefrontala cortex fortsätter att mogna under denna period men är en process och under puberteten kan en viss obalans mellan olika delar av hjärnan uppstå. Under denna period uppstår en slags tillväxtökning då kroppen behöver mer energi för att växa (muskelmässigt, längdmässigt och viktmässigt) således behövs mer mat än tidigare. Hur mycket man ökar i vikt under denna period är dock individuellt och beror på sådant som hormoner, gener, matvanor och fysisk aktivitet.  Olyckligtvis är det oftast inte så bra mat som äts, vilket kan påverka hormoner och humör negativt och leda till ytterligare påfrestning på både hormonsystem, humör och familj. I puberteten är ofta den cicardianska rytmen störd, vilket kan resultera i sådant som utebliven frukost och andra måltider, samt frossande i diverse näringsfattiga färdigprodukter. Detta kan också vara socialt, då strävan efter självständighet är stor och således är det inte längre eftersträvansvärt att medverka vid middagen, inte heller är vuxnas uppmaningar om vad man bör eller inte bör äta av intresse. En annan anledning till sämre matvanor kan bero på den medvetenhet och uppfattning som uppstår kring den egna kroppen. De kroppsliga förändringar som sker under puberteten är inte alltid positivt mottagna, (om inte individen hänger med kan detta skapa en slags hjälplöshet). Denna period är också många ungdomar extra mottagliga för yttre påverkan och media målar upp skeva bilder av det ideala utseendet.  Missnöje med den egna kroppen kan ha förödande konsekvenser, så som anorexi (anorexia nervosa) och bulimi (bulimia nervosa). 

Följden av ökad produktion av könshormoner innebär också ett ökat intresse för det motsatta könet och beroende på kultur tar detta sig olika uttryck. Att flirta, önska närhet och fantisera är uttryck för sexualitet som dyker upp i denna ålder. Eftersom olika barn mognar olika fort kan det uppstå problem, i många västerländska samhällen med stark ungdomskultur kan påtryckningar och förväntningar på tidig sexuell debut uppstå. Resultatet av en allt för tidig sexuell debut med endast jämnåriga som vägledare och lite kunskap om risker, eller med en nonchalant attityd gentemot risker, kan resultera i tidigt föräldraskap (vilket i de flesta västerländska kulturer innebär stora svårigheter) eller sexuellt överförbara sjukdomar, som är ett stort problem bland tonåringar runt om i världen. Detta problem fortsätter dock även efter tonåren och in i de tidiga vuxenåren då det är vanligt att fortsätta byta partners ofta även upp i dessa åldrar.

Kognitiv utveckling tidiga tonåren och ungdomsåren

Denna period i livet innefattar ofta en stor del egocentrism, det finns en tro på att hela världen kretsar kring en själv men den innebär också mycket analyserande av de egna känslorna och olika upplevelser processas. Som nämnt ovan består denna period ofta av tanklöshet och impulsivitet och svårigheter att förstå andra människors perspektiv. Kontrastivt innebär denna period också ett mer utvecklat logiskt och systematiskt tänkande som ger utrymme för mer abstrakt tänkande som ger förmågan att föreställa sig olika scenarion eller utfall. Det som kan upplevas besvärligt både för ungdomen och för omgivningen är att denna tid av större förmåga att analysera, processa, förstå krockar med det aktiva limbiska systemet som gör tonåringen känslostyrd. Detta är således en känslig period som lätt kan bli negativt påverkad av för mycket stress, en besvärlig hem- och/eller skolsituation, dåligt umgänge, allt för dåliga matvanor, för lite rörelse och för mycket skärmtid etc.

Psykosocial utveckling

Ungdomstiden är viktig för skapandet av en egen identitet. Detta innefattar sådant som exempelvis politisk, religiös, etnisk och könsidentitet. Detta kan skapa klyftor mellan barnvärlden, vuxenvärlden och ungdomsvärlden som kan göra det extra svårt att nå fram som förälder. I vårt samhälle förespråkar vi individualism och självständighet vilket kan göra denna period svår. Många gånger pushas barnen från att de är små till att ta för sig samtidigt som vi också förespråkar vikten av att ha många vänner, ibland på bekostnad av vad vi själva vill eller tycker. Detta skapar en perfekt grogrund för problematiska beteenden samt konflikter mellan tonåringen och föräldrarna. Relationen till familjen har alltså stor betydelse för ungdomen och en god relation främjar en hälsosam utveckling, det skapar sådant som god kommunikation och emotionell kontroll. De föräldrar som är mer engagerade, närvarande och har vetskap om vad deras barn gör och vilka umgås med har också oftast barn som är mer självsäkra, har mer kunskap och mindre risktagande när det gäller sådant som alkohol/droger och sexuella relationer. För ungdomar blir det sociala mer och mer viktigt och det blir lockande att upptäcka samt skapa en värld utanför familjens trygghet. Det är dock viktigt att inte uppmuntra detta allt för mycket och släppa taget om barnet, mer om detta tas upp i boken våga ta plats i ditt barns liv.
Som nämnt ovan under riskbeteende är ungdomar extra mottagliga för droger, det är en känslig period av sökande och prövande, de hormonella drifterna och hjärnans utvecklade belöningssystem i kombination med kognitiv omognad gör ungdomar extra predisponerade för droganvändning, vilket är mycket olyckligt då de också är extra känsliga för den effekt droger har på hjärnan och kroppens utveckling.