Skolåldern

Skolåldern

I den tidiga skolåldern växer barnen långsammare, både hjärna och kropp utvecklas i en annan takt än tidigare. Av många föräldrar upplevs denna som en behaglig period då barn i denna ålder är förhållandevis självgående och är ännu inte under den hormonella påverkan så som i tonåren. Denna period kan också ses som den säkraste, dock ökar barnövervikten världen över, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck, astma etc. För de flesta barn innebär övervikt främst ett socialt problem, på grund av att detta ger dåligt självförtroende som i sin tur kan leda till ensamhet.
Genom lek lär sig barn förhålla sig till varandra, genom regler, att följa, leda etc. Fysisk aktivitet är viktig och barn i denna ålder behöver fortsätta röra på sig inte minst för hjärnans skull då studier har visat på samband mellan kognition och fysisk aktivitet. Det finns en stor risk att i denna ålder allt mer börja jämföra också för att skolan som institution inte alltid lyckas tillgodose barnens behov och detta kan visa sig i olika typer av beteende störningar eller som långsammare utveckling. Det är viktigt att komma ihåg att barn utvecklas olika snabbt och beroende på miljö och stress kan utvecklingen sakta ner ytterligare.  
    Eftersom denna ålder förknippas med skolålder är det en viktig period för inhämtande av kunskap då barnen börjar bli mogna för svårare kognitiva uppgifter.

Den dolda läroplanen

För de flesta av oss är skolan en plats där kunskap och lärande utvecklas, i olika ämnen så väl som socialt, men det är inte bara den ordinarie läroplanen som råder utan det finns även en dold. Den dolda läroplanen innebär sociala normer och värderingar som stöds av samhället, det är sådant barnen lär sig är lika viktigt som övrig kunskap i skolan, så som att exempelvis sitta still och lyssna.  Den kategoriserar och sorterar också in barn i olika kategorier och hierarkier (såsom klassens clown, plugghästen etc.)vilket kan få förödande konsekvenser både prestationsmässigt och socialt.  Eftersom barn i denna ålder är väldigt mottagliga samt väldigt måna om att vara goda samhällsmedborgare, kan man tänka sig att de i detta stadie finns goda chanser att skapa just bra samhällsmedborgare. Detta både på gott och på ont, om barn i ett tidigt stadie lär sig att stänga av vissa känslor kan detta kanske få konsekvenser längre fram. Ett barn som mår psykiskt eller fysiskt dåligt i skolan men inte blir hörsammat, lär sig till sist bortse från dessa känslor. Barnet förstår då att skolan som institution och barnets medverkan i denna är viktigare än individens välmående. För samhället kan detta få förödande konsekvenser på lång sikt, då både fysisk och psykisk ohälsa är kostsamt.

Förmågan att fullt ut förstå konsekvenser eller se helheten är fortfarande inte färdigutvecklad hos barn i skolåldern.

Det har under lång tid funnits ett intresse för att mäta intelligens men IQ-tester är tämligen opålitliga och eftersom barn växer och fortsätter att utvecklas kan unga individer med lågt IQ senare bli vuxna med högt IQ.

Robert Sternberg och Howard Gardner är två framstående utvecklingspsykologer som anser att vi har fler än en sorts intelligens. Sternberg ansåg att det fanns tre olika typer av intelligens, indelat i: kreativ, analytisk samt praktisk medan Gardner menade att det fanns hela sju olika typer, indelat i: lingvistisk, musikalisk, logisk/matematisk, kroppslig/kinestetisk, spatial, självkännedom och social.