Skolåldern

Skolåldern

I den tidiga skolåldern växer barnen långsammare, både hjärna och kropp utvecklas i en annan takt än tidigare. Av många föräldrar upplevs denna period behaglig då barn i denna ålder är förhållandevis självgående och är ännu inte under den hormonella påverkan såsom i tonåren. Denna period kan också ses som den säkraste då minst allvarliga sjukdomar och olycksfall inträffar. Dock ökar barnövervikten världen över, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck, astma etc. För de flesta barn innebär övervikt främst ett socialt problem, på grund av att detta ger dåligt självförtroende som i sin tur kan leda till oönskadensamhet.
Genom lek lär sig barn förhålla sig till varandra, genom regler att följa, leda etc. Fysisk aktivitet är viktig och barn i denna ålder behöver fortsätta röra på sig, inte minst för hjärnans skull då studier har visat på samband mellan kognition och fysisk aktivitet.
    Det finns en stor risk att i denna ålder allt mer börja jämföra barnets utveckling. Och eftersom få skolor är åldersintegrerade är alla barn i samma ålder och förväntas därmed även vara på samma nivå. Det är viktigt att vara medveten om att skolan som institution inte alltid lyckas tillgodose barnens behov och detta kan visa sig i olika typer av beteendestörningar eller som långsammare utveckling. Det är bra att minnas att barn utvecklas olika snabbt och beroende på miljö och stress kan utvecklingen gå långsammare eller periodvis stagnera.  
    Skolåldern är en viktig period för inhämtande av kunskap eftersom barnen börjar bli mogna för svårare kognitiva uppgifter.
För en del barn kan det vara frustrerande att det ibland läggs för mycket fokus på det sociala då de kanske kan vara mer intresserade av inhämtande av nya kunskaper. Dessa barn går ofta från att vara väldigt positiva och motiverade inför skolstarten och lärandet till att snabbt tappa intresset.

Intelligens
Det har under lång tid funnits ett intresse för att mäta intelligens men IQ-tester är tämligen opålitliga och eftersom barn växer och fortsätter att utvecklas kan unga individer med lågt IQ senare bli vuxna med högt IQ. Robert Sternberg och Howard Gardner är två framstående utvecklingspsykologer som anser att vi har fler än en sorts intelligens. Sternberg ansåg att det fanns tre olika typer av intelligens, indelat i: kreativ, analytisk samt praktisk medan Gardner menade att det fanns hela sju olika typer, indelat i: lingvistisk, musikalisk, logisk/matematisk, kroppslig/kinestetisk, spatial, självkännedom och social.
Utvecklingsmässig psykopatologi (psykisk sjukdom) är oftast ett resultat av avvikande utveckling, i all synnerlighet när det onormala resulterar i speciella behov. Det är också ofta under denna period, om inte tidigare, som det upptäcks ifall barn behöver någon typ av extrahjälp, såsom exempelvis vid konstaterad diagnos av ADHD och ASD (autismspektrum). Viktigt är att förstå att många barn kan påvisa symtom som liknar de vid ADHD, ADD utan att i själva verket lida av diagnosen. Detta ofta på grund av senare/långsammare utveckling eller svårigheter att anpassa sig till skolmiljön. En något långsam utveckling är ofta inte något problematiskt men blir ofta ett problem då skolan många gånger har svårt att anpassa sig till barn med olika utvecklingstakt eller till barn som behöver lite mer tid. Detta skapar ofta en frustration hos både barnet och i förlängningen också hos föräldrar. Det är viktigt att känna till att barn som mår dåligt i skolan kan uppvisa diverse beteendestörningar (hemma eller på skolan). De flesta barn vet med sig att det är viktigt att anpassa sig till de normer som råder och de kan känna sig misslyckade om de berättar för sina föräldrar hur de mår/känner sig i skolan. Vissa barn vet inte ens själva att de mår dåligt, utan tror att det bara ska vara så i en skolmiljö. Barn som är mycket ledsna eller till och med deprimerade kan få vredesutbrott och uppvisa aggressivitet, andra symtom är irritabilitet, trötthet, sömnsvårigheter, rastlöshet.

Den dolda läroplanen

För de flesta av oss är skolan en plats där kunskap och lärande utvecklas, i olika ämnen så väl som socialt. Men det är inte bara den ordinarie läroplanen som råder utan det finns även en dold. Den dolda läroplanen innebär sociala normer och värderingar som stöds av samhället. Det är sådant barnen lär sig är lika viktigt som övrig kunskap i skolan, såsom att exempelvis sitta still och lyssna.  Den kategoriserar och sorterar också in barn i olika kategorier och hierarkier (såsom klassens clown, plugghästen etc.) vilket kan få förödande konsekvenser både prestationsmässigt och socialt.  Eftersom barn i denna ålder är väldigt mottagliga samt väldigt måna om att vara goda samhällsmedborgare, kan man tänka sig att de i detta stadie finns goda chanser att skapa just bra samhällsmedborgare. Detta både på gott och ont. Om barn, i ett tidigt stadie, lär sig att stänga av vissa känslor kan detta kanske få konsekvenser längre fram. Ett barn som mår psykiskt eller fysiskt dåligt i skolan men inte blir hörsammat, lär sig till sist bortse från dessa känslor. Barnet förstår då att skolan som institution och barnets medverkan i denna är viktigare än individens välmående. För samhället kan detta få förödande konsekvenser på lång sikt, då både fysisk och psykisk ohälsa är kostsamt.

 

                                                            © 2022 Karisma Utbildning/Casandra Fujima