Glädjen med en hund som förstår

Avsnitt 8. Det talade ordets betydelse

Få kan nog föreställa sig glädjen i att ha en hund som förstår ord som ”kom, vänta, försiktigt, duktig, bra” etc. Jag trodde mig visserligen vara medveten om ordförståelsens betydelse. (Skrev en uppsats på Göteborg universitet där jag bland annat redovisade min dåvarande schäfers stora ordförråd. På den tiden hörde den sortens studier knappast till vanligheterna). Men faktum är att jag nu, för första gången, konfronterades med en total avsaknad av ordförråd hos en hund – och vilken oerhörd frustration det innebar för alla parter. Men hundar/djur (och barn) är fenomenala. När de väl får chansen att lära går det fort. Så efter drygt en månad hade Taiga ett förhållandevis stort ordförråd. Och jag lovar, det gjorde en avsevärd skillnad i vår relation och hennes framtoning! Så underbart med en hund som exempelvis då man säger ”vänta” eller ”stanna”, söka ögonkontakt och invänta ett ”varsågod”. Tidigare hade hon i princip kunnat forcera vad som helst bara för att ta sig fram. Eller när hon står på andra sidan dörröppningen mellan två rum och man säger ”kom”, och då gör hon det – hon kommer! Aldrig har jag väl uppskattat språkförståelsen så mycket tidigare. Efter detta gick det mesta smidigt, om än inte helt enkelt. Rom byggdes inte på en dag 🙂 Det största hindret som låg i vägen för en fördjupad relation var ett alltför välbekant fenomen – stress! 

Stress, miljö och inlärning

Alla vet vad stress är, eller alla tror sig i alla fall veta vad stress är. Men få verkar förstå hela vidden av stressens påverkan, verkligen förstå! En individ som utsätts för stress (eller energiaktivering som vi också kan kalla det) under längre tid kommer att påverkas. Stress påverkar personlighet, beteende, förmåga till inlärning, välmående etc. En individ som utsätts för stress under kortare period (vilket är oundvikligt och heller inte önskvärt) påverkas också, men inte i samma utsträckning. Framför allt påverkar det vare sig personlighet eller beteende på sikt.

Akut stress – under kortare tid

Det är för det mesta enkelt att se när en hund blir stressad (om den inte alltid är stressad förstås, för då ser man ingen skillnad). Och det är inte alltid lätt att se på en mer introvert hund. En Chowchow kan exempelvis vara stressad inombords utan att man alltid kan se så mycket på utsidan. Kanske flämtar/flåsar den bara lite. Men på de flesta utlevande och aktiva hundar kan man se hur stressade de är bland annat genom att iaktta tunga och andningsfrekvens. Och vi behöver inte öppna hundens mun för att se detta. Tungan börjar hänga ut ur munnen och andningen är intensiv och kort, hunden flåsar och flämtar. Detta kan man exempelvis se då den leker med andra hundar, jagar efter pinnar/bollar eller leker intensiva kamplekar med husse. Många kan även få se det då de besöker en veterinärklinik och hunden blir stressad och uppjagad. Till detta brukar också höra att hundens päls blir full av mjäll samt ökad fällning (men inte alltid). På Karismas hundproblemskurser brukar vi se en avsevärd mängd päls liggande på golvet efter avslutad kurs. (De flesta hundar med någon form av problembeteende är så gott som alltid stressade – och fysiskt sjuka).
Utöver detta brukar hunden vara uppskruvad, svår att få någon långvarig eller djupare kontakt med, den är okoncentrerad och har svårt att fokusera. En del blir väldigt skälliga, eller gnälliga, en del låter som ihållande pipleksaker. Detta var några av de vanligaste uttrycken för att hunden befinner sig i ett akut stressläge. Och det går vanligtvis över efter en stund, då den stressande situationen upphör.

Kronisk stress- under längre tid

En hund som utsatts för stress under en längre tid (ca en månad eller mer) kommer också att uppvisa en del av ovanstående symptom, bortsett från flåsandet och den fladdrande tungan. Men det som ofta tillkommer eller som i alla fall blir mer påtagligt är den påverkan stressen kan ha på hundens beteende och personlighet. Den stressade hunden blir ganska personlighetslös eller rättare sagt, stressade hundar bli ganska lika varandra. Trots att de i grunden kanske är helt skilda till sin personlighet framstår de som ganska lika varandra. De är uppjagade, okoncentrerade, drar nästan alltid och oavbrutet i kopplet, många blir oerhört doftfixerade och svåra att få kontakt med. De är svåra att ”muta” med godis, de har helt enkelt varken lust eller tid att äta godis. Bortsett från vissa raser som istället tycks kunna sätta i sig obegränsade mängder, en del kräks efteråt för att de inte ens hunnit bearbeta godiset. Något som vanligtvis också är ganska framträdande är att en stressad hund oftast (men inte alltid) framstår som mycket tuffare och mer ”bångstyrig” och svårhanterlig än den lugnare, mer harmoniska hunden. En stressad hund verkar helt enkelt inte ta till sig eller ens förstå vad vi eventuellt förväntar oss av den. Den har helt enkelt inte tid, kanalen för ingående signaler är helt enkelt avstängd.

Stressfaktorer

Ovanstående är en ganska bra beskrivning av våra första veckor med Taiga. Hon var precis så uppjagad och okoncentrerad som bara en starkt stressad individ kan vara. För egen del har jag mött otaliga stressade hundar, framför allt valpar och unghundar, i mitt jobb, så det var egentligen inget nytt. Det “nya” var att nu hade jag en alldeles egen och det, medger jag, höjde även mina stressnivåer avsevärt.
Om ni har följt mina berättelser från början är jag säker på att ni redan vet några av orsakerna till att Taiga var stressad och fortfarande i viss mån är ganska stresskänslig. Jag nämner därför bara kort de stressfaktorer jag känner till och som jag vet har påverkat henne och bidrog till att hon blev både blockerad och ”hårdhudad” i olika situationer.

* Stort och annorlunda miljöbyte (Från kennelmiljö till hemmiljö).
* Flytt vid 15 veckors ålder (Den yngre valpen är vanligtvis mer anpassningsbar).
* Språkförbistring och brist på kontroll (Att inte förstå skapar förvirring och bristande kontroll, vilket är en      stark stressfaktor).
* Rasegenskaper – (En primitiv ras kan vara känslig/stresskänslig och reaktiv).

Utöver detta vet jag förstås inte exakt hur hennes liv såg ut innan hon kom till oss. Har hon möjligen lekt ohejdat med sina kullsyskon fram till 15 veckors ålder, utan övervakning av vare sig människor eller vuxna hundar? Har hon fått för mycket stimulans och aktivering i form av olika ”socialiseringsprojekt”? Har det varit mycket “tjo och tjim” i situationer där avsikten varit att hon skulle lära sig se positivt på olika upplevelser och därför blivit uppjagad och överaktiv? Har hon fått för många och för långa promenader? Har hon utsatts för alltför många spännande och främmande situationer som byggt på hennes energiaktiveringsnivå? Frågorna är många och jag har ingen aning och kan ha helt (eller delvis) fel – eller rätt. Men det som har skett kan inte göras ogjort och som en ”duktig” psykolog låter jag mig inte trampa runt i det ”taskiga-barndomsträsket”. Istället blickar jag framåt med tillförsikt som den bästa och mest optimistiska *KBT-terapeuten 😉

Stress väcker aggression och ”fostrarbehov” 

Något som brukar vara en tydlig indikator på om en hund är stressad eller inte, är när den träffar en annan välfungerande och harmonisk hund som har lite ”fostrar-eller polistendenser”. Många hundar (och en del människor också) blir själva stressade och irriterade på en annan stressad individ. Kanske känner de instinktivt att något inte står rätt till eller också reagerar de bara på att en stressad individ oftast inte beter sig socialt korrekt. När det gäller den stressade bunden rör den sig vanligtvis alldeles för fort, den missar vissa artighets- och hälsningsfraser. Så istället för att exempelvis ”säga” till den mötande hunden ”Jag är en liten valp och väldigt, väldigt snäll och ofarlig, så kan den istället springa och hoppa runt utan att egentligen kommunicera. En socialt kompetent hund, med lite ”polis- eller fostrartendenser”, låter inte detta passera utan försöker vanligtvis att stoppa den stressade valpen. (Trots att de flesta hundar vanligtvis är mer toleranta och överseende med en valp, så minskar ett stressat beteende toleransen och den vuxna hunden försöker helt enkelt få den stressade valpen att lugna sig).

Bristande kommunikation

Detta var precis vad som hände när Taiga fick träffa Robin, min kollegas Border collie med klara fostrartendenser. Robin blev irriterad när Taiga, som den stressade och uppjagade valp hon var, rusade runt som besatt, helt glömsk av alla hälsnings-och artighetsfraser som bör utdelas vid ett första möte. Så Robin gjorde vad de flesta välfungerande hundar gör, han lekte med Taiga. Men det var inte frågan om små försiktiga lekinviter. Nej, ganska våldsamt genade han henne och stoppade hennes framfart, och hade han hunnit hade han helt sonika lagt sig på henne. Ibland röt han till och tog ett rejält tag i nackskinnet på henne, utan att skada henne det minsta. Efter några sådana åthutninger kunde vi se hur Taiga så smått började lugna sig och efter ett tag började hon signalera och ”prata” med Robin. När detta väl skedde blev Robin också mycket lugnare och snart umgicks de båda på ett trevligt sätt och Taiga framstod snart som en artig och harmonisk liten valp. Och det lugnet höll i sig i flera dagar. Det finns inte mycket som kan ersätta en vuxen, välfungerande hunds fostran och vägvisning!

Mickie Gustafson

*KBT- terapeut = kognitiv beteendeterapeut. En terapeut som fokuserar mest på det vi tänker och gör i nuet och blickar inte så mycket bakåt i tiden.

Karismas valpkurs online bokar du här

Fler av våra hundkurser i Göteborg Mölndal finner du här i menyn under Aktuella kurser.

Vi finns på 5 minuters gångavstånd från nya Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg