Psykisk ohälsa, en frisk reaktion

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp och röra sig om allt från sömnproblem och allmän oro till psykiatriska diagnoser. Tyvärr finns tendensen att vi, när problem uppstår, gärna gör en enkel analys och söker orsaken hos den som så att säga har problemet: ett barn som inte anpassar sig till skolan får en diagnos (det är alltså barnet, inte skolan som är dysfunktionell), en person som har svårt att anpassa sig till en viss arbetsplats får, om inte en diagnos så i alla fall någon slags ”stämpel” (det är alltså han/hon som inte fungerar optimalt, inte arbetsplatsen).

Psykisk ohälsa – en frisk reaktion på en sjuk miljö.

Det är, som sagt, en enkel analys på många sätt, i alla fall för skolan eller arbetsplatsen. Det blir individens ”fel” och vi kan i bästa fall försöka hjälpa till att anpassa individen istället för att försöka ändra på ett helt system – som ju när allt kommer omkring fungerar för det stora flertalet – åtminstone vad det verkar. Ett annat sätt att se på psykisk ohälsa är att se det som en frisk reaktion på en sjuk miljö.

Vem behöver en psykolog?

I Sverige är en del lite skeptiska inför att uppsöka psykolog medan det i många andra länder anses som lite ”fint” eller i alla fall självklart att var och en har sin egen hus – psykolog. Varför det är på det viset finns det säkert många förklaringar till, ett skäl till att vi i Sverige är lite avvaktande kan vara att vi har lärt oss att ”bita ihop” och som någon skrivit, har vi bettskena för att vi gnisslar tänder, så biter vi bara ihop ännu mer. Det är viktigt att inte vara ”svag”, att klara sig själv ”själv är bäste dräng” (eller piga). Självständighet och oberoende är egenskaper som skattas högt och vi inser inte alltid priset det kan kosta för en social och flocklevande varelse. Men även här sker en viss utveckling och numera finns en större öppenhet för att skåda in i sig själv, i alla fall lite – och när vi har tid. Numera inser allt fler att en psykolog kan vara till nytta även innan vi mår riktigt dåligt.

Vad är psykologens uppdrag?

På den frågan är jag ganska säker på att svaren kan skilja sig åt en hel del och bero på en mängd olika saker, som exempelvis psykologens egen personlighet och inriktning och klientens behov och problematik. För egen del började jag redan tidigt i min utbildning fundera mycket kring vad mitt uppdrag egentligen skulle vara. Den fundering som upptog mycket av mina tankar var huruvida det var mitt uppdrag att ”återanpassa” människor till en miljö som kanske var ”sjuk” eller att försöka hjälpa människor att se sina egna resurser och försöka använda dem till att ”återställa” sig själva? (Naturligtvis beroende på graden av psykisk ohälsa). Svaret jag kom fram till och som jag  fortfarande som mitt uppdrag är att vägleda och guida människor att finna sina egna inneboende resurser. Därmed inte sagt att jag är en passiv medresenär som låter mig/oss resa vind för våg. Jag låter mina specifika kunskaper och erfarenheter som psykolog stå till klientens förfogande så att han eller hon får de verktyg som behövs för att hitta sin egen väg och sitt mål. Ibland kan vägen vara kort och kräver inte mer än några samtal, ibland kan vägen vara avsevärt mycket längre och kräva mer än några timmars kognitiva insatser.

Och mycket viktigt i sammanhanget är: vi behöver inte alltid utvecklas eller bli bättre, ibland är allt bra precis som det är, vi behöver bara påminnas om det.

Mickie Gustafson